Vi ger kraft åt ett samhälle i förändring.

"Vätgasen spelar en viktig roll i energiomställningen. Inte minst ser vi en betydande efterfrågan på fossilfri grön vätgas, driven av stora industriella satsningar. Vi är därför mycket glada över att kunna knyta till oss Björn Santana Arvidsson som tillsammans med Mox Murugan och Anders Järvelä, som också nyligen har anställts, för att driva våra ambitioner framåt ", säger Hans Kreisel VD Nordion Energi.

Björn Santana Arvidsson anställs som Deputy Managing Director och tillträder 1 februari 2023. Björn har mer än 25 års erfarenhet från ledande roller inom industrigasbranschen, främst Linde/AGA, med uppdrag internationellt som affärsområdeschef för storskalig gasförsörjning, projektchef för investeringsprojekt, ansvarig för plan/source inom operations etc.

Björn kommer närmast från rollen som Area Manager Nordics & UK och Chief Executive Advisor på Lhyfe, en ledande producent och leverantör av grön vätgas, där han ansvarat för att utveckla verksamheten och organisationen i främst norra Europa, för att snabba på energiomställningen.

Mox Murugan, Business Development Director. Tillträdde i september 2022. Mox kommer närmast från rollen som CCO (Chief Operating Officer) på Invest in Norrbotten där han arbetat med investeringar i norra Sverige med fokus på regionens naturtillgångar, framför allt grön vätgas. Han har lång erfarenhet av miljöfrågor och investeringar i förnybar och hållbar tillväxt för samhällen i olika delar av världen.

Anders Järvelä, Commercial Director. Tillträdde i december 2022. Anders har lång erfarenhet från ledande befattningar inom energibranschen och arbetar idag som Head of Corporate Development på Skellefteå Kraft. Han är även styrelseledamot i ett flertal bolag inom energiområdet, bland annat Charge Amps, Sekab och Mellansvensk Kraftgrupp AB.

Vätgasen kommer få en allt större roll för att klara industrins omställning och gör det möjligt för många sektorer i samhället att kunna nå sina klimatmål, då vätgasen kan användas som råvara, bränsle och/eller energibärare, samt har många möjliga tillämpningar inom industri-, transport- och energisektorerna. Nordion Energis mål är att driva energiomställningen mot ett samhälle med 100% grön energi, och att satsa på ny, effektiv vätgasinfrastruktur är av stor vikt för att göra detta möjligt. Nordion Energi är engagerat i flera vätgasinitiativ; bland annat Nordic Hydrogen Route som lanserades under våren 2022 tillsammans med Gasgrid Finland och i december 2022 lanserades samarbetsprojekt Baltic Sea Hydrogen Collector (BHC) tillsammans med Gasgrid Finland, OX2 och Copenhagen Infrastructure Partners.

För ytterligare information kontakta:

Saila Horttanainen, Kommunikationschef Nordion Energi, tel. +46 70 622 76 06, saila.horttanainen@nordionenergi.se

Hans Kreisel, VD Nordion Energi, tel. +46 72 217 5821, hans.kreisel@nordionenergi.se

Projektet syftar till att undersöka möjligheten att utveckla en ny storskalig havsbaserad infrastruktur för uppsamling och distribution av grön vätgas kring Östersjöregionen, mellan Finland, Sverige, Åland, Danmark och Centraleuropa. Detta för att stärka självförsörjningen av energi och säkerställa tillgången till en öppen, tillförlitlig och säker vätgasmarknad.

Målet med projektet är att skapa en marknad för vätgas och koppla ihop tillgång och efterfrågan i Bottenviken och Östersjön med Centraleuropa. Den nya ledningen kommer även att koppla ihop andra öar i regionen, som Gotland i Sverige och Bornholm i Danmark.

Vätgasen spelar en stor roll för att klara industrins och transportsektorns omställning. Det finns en stor potential för vätgasproduktion kring Östersjöregion, och mycket goda förutsättningar för både land- och havsbaserad vindkraft. Med investeringar i infrastrukturen, förnybar energi och vätgasproduktion, kan upp till 55% av målet för rent väte, som definieras i REPowerEU-planen, produceras i regionen.

För mer information om projektet, läs den gemensamma pressreleasen här (EN).

För ytterligare information kontakta:

Saila Horttanainen, Kommunikationschef Nordion Energi, tel. +46 70 622 76 06, saila.horttanainen@nordionenergi.se

Det var ett 25-tal företag från hela världen som uppmärksammades med priser för sina insatser för hållbara lösningar och ambitioner inom infrastruktur i olika delar av samhället.

Nomineringen av Nordion Energi gjordes av våra ägare Igneo Infrastructure. ESG står för Environmental, Social and Governance - det som vi ofta i dagligt tal kallar för hållbarhet. I detta sammanhang betonades hållbarhet ur perspektivet hur vår affärsmodell, det vill säga våra produkter och tjänster, bidrar till en hållbar utveckling av samhället. Juryn nämnde både verksamheten som vi bedriver idag och de innovativa projekt som vi satsar på inför framtiden.

Vi på Nordion Energi är mycket stolta över att ha tilldelats priset.

Läs mer om utmärkelsen här.

Företaget har också intensifierat sin dialog med ansvariga myndigheter och övriga berörda instanser. Det gäller även informationsutbytet med TSO:er (operatörer av gasinfrastruktur) och andra parter i närliggande länder och övriga Europa.

Försörjningssituationen av gas till Sverige är opåverkad av de inträffade sabotagen, och är fortsatt robust.

Det svenska gasnätet löper från Dragör i Danmark till Stenungssund i Bohuslän, och försörjer bland annat industrier och hushåll med gas. Närmare 40 procent av gasen i det svenska systemet är biogas producerad i Danmark och Sverige.

För ytterligare information kontakta:

Saila Horttanainen, Kommunikationschef Nordion Energi, tel. +46 70 622 76 06, saila.horttanainen@nordionenergi.se

Mox Murugan anställs som Business Development Director och tillträder den 19 september 2022. Mox kommer närmast från rollen som CCO (Chief Operating Officer) på Invest in Norrbotten där han arbetat med investeringar i norra Sverige med fokus på regionens naturtillgångar, framför allt grön vätgas. Han har lång erfarenhet av miljöfrågor och investeringar i förnybar och hållbar tillväxt för samhällen i olika delar av världen.

Anders Järvelä anställs som Commercial Director och tillträder i december 2022. Anders har lång erfarenhet från ledande befattningar inom energibranschen och arbetar idag som Head of Corporate Development på Skellefteå Kraft. Han är även styrelseledamot i ett flertal bolag inom energiområdet, bland annat Charge Amps, Sekab och Mellansvensk Kraftgrupp AB.

Vätgasen spelar en viktig roll i omställningen av energisystemet och möjliggör för många sektorer i samhället att nå sina klimatmål. Nordion Energis mål är att driva energiomställningen mot ett samhälle med 100% grön energi, och att satsa på ny, effektiv vätgasinfrastruktur är av stor vikt för att göra detta möjligt. Nordion Energi är engagerat i flera vätgasinitiativ; ett av dem är Nordic Hydrogen Route som lanserades under våren 2022 tillsammans med Gasgrid Finland. Genom att bygga en gränsöverskridande vätgasinfrastruktur i Bottenviken kan vi stärka självförsörjningen av energi och säkerställa tillgången till en öppen, tillförlitlig och säker vätgasmarknad.

För ytterligare information kontakta:

Saila Horttanainen, Kommunikationschef Nordion Energi, tel. +46 70 622 76 06, saila.horttanainen@nordionenergi.se

Hans Kreisel, VD Nordion Energi, tel. +46 72 217 5821, hans.kreisel@nordionenergi.se

Synergier med CinfraCap

CNetSS innehar flera synergier med pågående samverkansprojekt CinfraCap, men projektet innebär också helt andra förutsättningar i form av samverkan med andra aktörer med andra och mer varierande volymer koldioxidflöden över året, specifika lokala/regionala logistiska lösningar och affärsupplägg, mm.

- Nordion Energi har bildats med syftet att driva på klimatomställningen genom att investera i ny hållbar och kostnadseffektiv infrastruktur. Mot den bakgrunden är det en självklarhet för oss att också vara en del i samverkansprojektet CNetSS, säger Anna-Karin Jannasch, senior projektledare på Nordion Energi AB.

”Gemensam utmaning”
Förutom Växjö Energi och Nordion Energi ingår även följande aktörer i projektet: Copenhagen Malmö Port, E.ON, Höganäs AB, Kemira, Kraftringen, Stora Enso, Sysav och Öresundskraft. Flera av företagen har redan tidsatta planer på att fånga in koldioxid. Tillsammans finns potential att avskilja och lagra över 2 miljoner ton koldioxid årligen.

Statligt stöd
Projektet passar väl in i Industriklivet, regeringens långsiktiga satsning för att stödja klimatomställningen, och har därför beviljats ekonomiskt stöd av Energimyndigheten.

- Det är positivt att så många aktörer samarbetar för att skapa bra förutsättningar för infrastruktur och en värdekedja för avskiljning och lagring av koldioxid. Genom samverkan kan kostnaden för hela kedjan minska. Negativa utsläpp är viktiga för att klara de klimatpolitiska målen och Sverige har goda förutsättningar för negativa utsläpp i och med att vi har stora punktutsläpp av biogen koldioxid, säger Isabella Gustafsson Ismodes, handläggare på Energimyndigheten.

CNetSS startar nu och pågår till 31 december 2023. I beslutet skriver myndigheten bland annat att projektet bedöms vara ett viktigt steg mot att förverkliga värdekedjan för bio-CCS (biogen Carbon Capture and Storage). Potentialen för negativa utsläpp bedöms dessutom öka ytterligare i takt med omställningen från fossila till förnybara bränslen.

För mer information, kontakta:
Anna-Karin Jannasch, senior projektledare Nordion Energi AB, anna-karin.jannasch@nordionenergi.se

Sofie Rothén, projektledare Växjö Energi, sofie.rothen@veab.se

Försörjningssituationen för gas i Sverige är fortsatt robust. Gasen till det europeiska systemet kommer från flera olika källor och det har sedan Rysslands invasion av Ukraina, pågått ett aktivt arbete att ställa om från rysk energi till energi från andra källor.

Beslutet från myndigheterna i Danmark och Sverige har sin grund i det politiska läget där man också sett reducerade gasleveranser till Europa via Nord Stream 1. Med tidig varning vill myndigheterna skicka en signal till marknadens aktörer att planera för sin försörjning av gas på längre sikt.

Lagren i Europa, och i den svensk-danska delen av systemet, är välfyllda inför hösten. De europeiska lagren är idag (2022-06-21) fyllda till drygt 50 procent och de danska till 75 procent. Lagren fylls fortsatt på och hittills har takten varit högre än vad som krävs för att nå EU:s mål om lagerfyllnad; enligt en av EU föreslagen förordning ska gaslagren i de europeiska länderna vara fyllda till minst 80 procent per 2022-11-01 inför vintersäsongen 2022/23.

Under hösten startar leveranserna av gas via Baltic Pipe, och om ett år är även Tyrafältet i Nordsjön igång igen efter renoveringen som pågått ett par år. Under normalår kommer i stort sett all gas till Sverige och Danmark från Tyrafälten, och systemet är nettoexportör av gas.

Omställningen av gasinfrastrukturen till mer biogas förväntas få en fortsatt stark utveckling. Idag utgör biogas 35 procent av gasen i det svenska systemet, vilket är en ökning med 29 procent jämfört med föregående år.

Länkar till meddelanden från Energistyrelsen och Energimyndigheten

Energistyrelsen

Energimyndigheten

Krisnivåer

Inom EU finns gemensamma regler for hur man ska hantera en försörjningsstörning. Det finns tre olika krisnivåer: tidig varning, beredskap respektive kris. Länk till nationell krisplan

För mer information kontakta:

Saila Horttanainen, Kommunikationschef
E-post: saila.horttanainen@nordionenergi.se
Tel.: +46 706 22 76 06

Carolina Wistén, Sälj- och Marknadschef
E-post: carolina.wisten@nordionenergi.se
Tel.: +46 706 36 50 95

För att uppnå målen till 2030 och tillgodose den tillgång och efterfrågan av vätgas som fastställts av REPowerEU-planen, planerar EHB fem storskaliga rörledningskorridorer. Korridorerna kommer initialt att koppla samman inhemsk lokal tillgång och efterfrågan, innan de expanderar och kopplar samman europeiska regioner och grannländer med potential för vätgasexport till en låg kostnad.

Enligt EHB-rapporten, som publicerades förra veckan, kommer korridorerna att vara en viktig del i att skapa en kostnadseffektiv lösning för att transportera stora volymer vätgas till en låg kostnad. Där de fem korridorerna omfattar både inhemsk och importerade försörjningsmarknader, i överensstämmelse med de tre importkorridorer som identifierats av den senaste REPowerEU-planen.

Korridoranalysen har identifierat att det finns tillräcklig vätgasförsörjning för att uppnå de uppsatta EU-målen till 2030 gällande inhemsk försörjning, vilket i sin tur bidrar till europeiskt energioberoende och försörjningstrygghet. EHB har även identifierat 12 Mton (~400 TWh) potentiell vätgasförsörjning inom EU, vilket överskrider det inhemska REPowerEU-målet på 10 Mton grön vätgas till 2030.

De fem vätgaskorridorerna är:

• Korridor A: Nordafrika & Sydeuropa
• Korridor B: Sydvästra Europa & Nordafrika
• Korridor C: Nordsjön
• Korridor D: Norden och Baltikum
• Korridor E: Öst- och sydöstra Europa

Observera att dessa fem korridorer är förenliga med REPowerEU-planen och dess tre importkorridorer, inklusive en importkorridor via Medelhavet (korridor A och B), via Nordsjön (korridor C) och via Ukraina (korridor E).

För att säkerställa utvecklingen av korridorerna till 2030 anser EHB att snabbhet är en avgörande faktor och åtgärder krävs nu. Fem viktiga konkreta åtgärder:

• Främja utvecklingen av ny och återanvänd vätgasinfrastruktur
• Finansiering för att påskynda utbyggnaden av vätgasinfrastruktur
• Förenkla och förkorta planerings- och tillståndsförfaranden
• Intensifiera energipartnerskap med exporterande, icke-EHB-länder
• Underlätta integrerad energisystemplanering

Läs hela rapporten här

European Hydrogen Backbone

EHB syftar till att påskynda Europas utsläppsmål genom att definiera vätgasinfrastrukturens roll – baserad på befintliga och nya rörledningar – för att möjliggöra utvecklingen av en konkurrenskraftig, europeisk marknad för förnybart och grön vätgas. Initiativet syftar till att främja marknadskonkurrens, försörjningstrygghet och gränsöverskridande samarbete mellan europeiska länder och deras grannar. EHB-initiativet ser fram emot att fortsätta diskutera sin vision med intressenter, inklusive beslutsfattare, företag och initiativ längs värdekedjan för vätgas.

"Vi växer genom samverkan mellan el, gas och värme"

Det säger Nordion Energis VD Hans Kreisel i koncernens tredje hållbarhetsredovisning. Redovisningen sammanfattar hållbarhetsarbetet under verksamhetsåret 2021 och utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten och har upprättats i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards nivå Core.

Det är särskilt glädjande att andelen biogas i vårt nät fortsätter att öka för femte året i rad, andelen uppgick under året till drygt 34 procent.

Nordion Energi har som mål att minska de egna utsläppen av metan med 35 procent till 2023 jämfört med de totala utsläppen för basåret 2019. 2021 hade dessa utsläpp minskat med 31 procent sedan 2019.

Det ständiga arbetet för en säker arbetsmiljö har gett resultatpositiva effekter.
2021 var fortsatt ett år helt utan allvarliga personskador.

Läs mer om vårt hållbarhetsarbete och rapporten i sin helhet här Pdf, 6 MB..

Initiativet syftar till grön industrialisering, marknadsutveckling och till att stärka självförsörjningen av energi. Genom att bygga en vätgasinfrastruktur i Bottenviksregionen och en öppen vätgasmarkand fram till 2030, påskyndar Nordic Hydrogen Route omställningen mot att bli globalt ledande vätgas- och klimatpositiva ekonomier, skapa nya förutsättningar för nya investeringar och ökar tillgången till grön och konkurrenskraftig energi.

Företagen planerar att utveckla en infrastruktur av rörledningar som effektivt kan transportera energi från producenter till konsumenter för att säkerställa tillgången till en öppen, tillförlitlig och säker vätgasmarknad. En integrerad energiinfrastruktur kan koppla samman kunder i hela regionen, från vätgas- och e-bränsleproducenter till ståltillverkare, som är angelägna om att skapa nya värdekedjor och produkter samt att minska koldioxidutsläppen i sin verksamhet.

Vid lanseringen av Nordic Hydrogen Route kommenterade Sveriges energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar:

”Mitt och regeringens mål är tydligt: Vi måste snabba på elektrifieringen för att möta framtidens behov. Det skapar nya jobb, är avgörande för klimatet men också Sveriges självständighet.

Satsningen på vätgas är historisk och stärker Bottenviken som region samtidigt som det förstärker det nordiska samarbetet. Det är glädjande nyheter för en energiminister i en tid som denna!”

- En fungerande vätgasmarknad runt Bottenviken kommer att positionera regionen som en attraktiv investeringsmöjlighet, stimulera grön industrialisering och skapa nya arbetstillfällen. Med denna lösning kan Norden också bli självförsörjande på vätgas, säger Hans Kreisel, vd för Nordion Energi.

Den regionala efterfrågan på vätgas beräknas överstiga 30 TWh år 2030 och vara omkring 65 TWh 2050. En stor del av vätgasen förväntas produceras med hjälp av väl utbyggda land- och havsbaserade vindkraftverk i Bottenviksregionen. Produktionen möjliggör en utbyggnad på mer än 20 000 MW vindkraftskapacitet. Nordic Hydrogen Route kopplar samman produktionen med användarnas anläggningar via ett nätverk av ledningar som följer kustlinjen vid Bottenviken, med viktiga förgreningar till förväntade efterfrågecentra som Gällivare eller Kiruna. Målet är att infrastrukturen ska vara i drift 2030 och få en slutlig längd på cirka 1 000 km. Konceptet utvecklas tillsammans med intressenter längs värdekedjan.

- Förutom att främja regional ekonomisk tillväxt och nya investeringar kan Nordic Hydrogen Route starkt bidra till att Finland och Sverige når sina ambitiösa klimatmål. Det möjliggör också för länderna att bli ledande producenter av rena alternativa bränslen för flyg- och sjöfartsindustrin genom att transportera vätgas till nya produktionsanläggningar, säger Olli Sipilä, vd för Gasgrid Finland.

För mer information, kontakta:
Saila Horttanainen, kommunikationschef, Nordion Energi, +46 70 622 76 06, saila.horttanainen@nordionenergi.se

Hans Kreisel, vd, Nordion Energi AB, tel. +46 72 217 5821, hans.kreisel@nordionenergi.se

Igor Vlassiouk, Director Strategy & Corporate Development, Nordion Energi AB, tel. +46 70 560 1841, igor.vlassiouk@nordionenergi.se

Olli Sipilä, vd, Gasgrid Finland Oy, tel. +358 40 589 4686, olli.sipila@gasgrid.fi

Sara Kärki, Head of Strategic Analysis & RDI, Gasgrid Finland, tel. +358 40 158 1722, sara.karki@gasgrid.fi

Nordic Hydrogen Route är ett initiativ av Gasgrid Finland och Nordion Energi för att påskynda skapandet av en vätgasekonomi genom att bygga en gränsöverskridande vätgasinfrastruktur i Bottenviksregionen och en öppen vätgasmarknad till år 2030. Syftet med Nordic Hydrogen Route är att minska koldioxidutsläppen inom industrin, stödja regional grön industrialisering, ekonomisk utveckling samt europeiskt energioberoende. Företagen strävar efter att utveckla en infrastruktur som effektivt kan transportera energi från producenter till konsumenter och att säkerställa att de har tillgång till en öppen, tillförlitlig och säker vätgasmarknad. Läs mer: www.nordichydrogenroute.com

Gasgrid Finland Oy är ett finskt, statligt bolag och systemansvarigt för transmissionssystemet. Vi erbjuder våra kunder säker, pålitlig och kostnadseffektiv överföring av gaser. Vi utvecklar aktivt vår överföringsplattform, tjänster och gasmarknaden på ett kundorienterat sätt för att främja framtidens koldioxidneutrala energi- och råvarusystem. Läs mer: www.gasgrid.fi

Nordion Energi är specialiserade på energiinfrastruktur och drivs av ett tydligt syfte; att vara med och driva omställningen mot 100% grön energi. Nordion Energi är TSO (Transmission System Operator) för det svenska stamnätet för gas och äger och driver även landets största distributionsnät för gas liksom elnätsverksamhet. Nordion Energi ser till att våra kunder såsom industrier, kommuner, kraftvärmeverk, hushåll, tankställen och restauranger alltid får sin energi på ett hållbart och säkert sätt. Läs mer: www.nordionenergi.se

Det finns en växande konsensus, stödd av nya politiska ramverk från EU, t.ex. Fit for 55-paketet och gasdirektivet, att utvecklingen av infrastruktur för vätgas behöver planeras gemensamt av el- och gas-TSO:er och inkludera gränsöverskridande förbindelser mellan grannländer.

– Både Finland och Sverige har betydande resurser när det gäller förnybar energi, och Bottenviken har unika förutsättningar för utveckling av en ny, ren vätgasindustri. Detta initiativ kan påskynda vår omställning mot att bli globalt ledande vätgas- och klimatpositiva ekonomier. Det här är en möjlighet för båda länderna att skapa en vätgasmarknad runt Bottenviken, säger Olli Sipilä, vd för Gasgrid Finland.

I Bottenviken finns potential att utveckla den första gränsöverskridande, integrerade infrastrukturen för vätgas i Norden. Båda företagen har identifierat en stor efterfrågan på vätgas hos kunder och intressenter i regionen. Även European Hydrogen Backbone-initiativet, som består av gas-TSO:er i 21 europeiska länder, har i sin analys konstaterat att det finns en betydande potential för vätgasförsörjning i Norden.

– Bottenviken är i stark industriell utveckling. Efterfrågan på energi växer snabbt och vätgas är avgörande för att minska koldioxidutsläppen inom industrin och för att nå klimatmålen. Vi behöver tänka och agera på nya sätt samt arbeta i nya partnerskap för att få till stånd de investeringar i storskalig infrastruktur som behövs för omställningen, säger Hans Kreisel, vd för Nordion Energi.

Under våren 2022 kommer företagen att analysera potentialen närmare och presentera en regional prognos för vätgas- och elbehovet för 2025-2045. Företagen siktar också på att ta fram förslag till möjlig dragning av vätgasnät som en del av den framtida energiinfrastrukturen i regionen. Under utredningsfasen kommer Gasgrid Finland och Nordion Energi att ha en aktiv dialog med intressenter i den framtida värdekedjan för vätgas – producenter, industrier och myndigheter i båda länderna.

För ytterligare information kontakta:

Sara Kärki, Head of Strategic Analysis & RDI at Gasgrid Finland, sara.karki@gasgrid.fi, tel. +358 40 158 1722
Saila Horttanainen, Director Communications at Nordion Energi, saila.horttanainen@nordionenergi.se, tel. +46 706 22 76 06

Gasgrid Finland Oy är ett finskt, statligt bolag och systemansvarigt för transmissionssystemet. Vi erbjuder våra kunder säker, pålitlig och kostnadseffektiv överföring av gaser. Vi utvecklar aktivt vår överföringsplattform, tjänster och gasmarknaden på ett kundorienterat sätt för att främja framtidens koldioxidneutrala energi- och råvarusystem. Läs mer: www.gasgrid.fi

Nordion Energi är specialiserade i energiinfrastruktur och drivs av ett tydligt syfte; att vara med och driva omställningen mot 100% grön energi. Nordion Energi är TSO (Transmission System Operator) för det svenska stamnätet för gas och äger och driver även landets största distributionsnät för gas liksom elnätsverksamhet. Nordion Energi ser till att våra kunder såsom industrier, kommuner, kraftvärmeverk, hushåll, tankställen och restauranger alltid får sin energi på ett hållbart och säkert sätt. Läs mer på www.nordionenergi.se

Energimyndigheten konstaterar att både vätgasdistribution och integration med det övriga energisystemet är områden som behöver analyseras vidare. Myndigheten menar dock att planeringen av denna först kan komma igång efter 2030. Det är alldeles för sent. För att tillgodose industrins växande behov och konkurrenskraft behöver långsiktig planering komma igång skyndsamt och ta höjd för en växande vätgasekonomi, i hela landet. Faktum är att vi redan 2030 behöver ha lösningar på plats om svensk industri ska klara sina klimatmål.

• Vätgasstrategin pekar tydligt ut riktningen för utbyggnaden av en svensk vätgasproduktion. Rekommendationen att snabbt få en reglering och fungerande marknadsmekanismer på plats är också viktiga framgångsfaktorer. Myndigheten underskattar dock behovet av att redan nu ta ett starkt och långsiktigt grepp kring planering och utbyggnad av infrastrukturen, säger Hans Kreisel, vd Nordion Energi.
• Det behövs en nationell plan och färdiga regleringar på plats 2023. Det är en viktig förutsättning för att vi ska få till nödvändiga investeringar som tillgodoser industrins växande behov av vätgas, i alla delar av landet. Det handlar ytterst om svensk industris möjlighet till omställning och konkurrenskraft, säger Hans Kreisel, vd Nordion Energi.

Vätgasen – en förutsättning för elektrifieringen
Energimyndigheten konstaterar att nödvändiga regelverk snabbt behöver komma på plats gällande produktion, distribution, användning och investeringar. Strategin slår även fast att den framtida elanvändningen väntas bli ännu högre än tidigare prognoser, och att en stor del av elen kommer att behövas för produktion av just vätgas. Elbehovet för produktion av vätgas bedöms kunna uppgå till 126 TWh 2050, vilket kan jämföras med dagens samlade elproduktion i Sverige (159 TWh). Prognosen visar tydligt att Sverige står inför stora utmaningar inom energiförsörjningen.

Precis som Energimyndigheten konstaterar kan ett sammanhållet energisystem där el- och vätgasnät integreras, skapa större möjligheter för lagring och kapacitetsutnyttjande. Infrastrukturen bör även kopplas samman med de nordiska och europeiska energinät som nu snabbt byggs ut.

Vätgasekonomin växer med sektorsintegration
Övergången till vätgasekonomin har startat. Inom EU satsas 430 miljarder euro på vätgaslösningar, och EU-kommissionens European Hydrogen Strategy liksom lagstiftningsförslagen för minskade utsläpp, Fit for 55-paket, pekar ut vätgasens avgörande betydelse för omställningen. Frågan om sektorsintegration ligger högt på de europeiska el- och gasnätsbolagens agenda. De gör nu gemensam scenarioplanering i syfte att ta fram tioårsplaner som ska presenteras senare hälften av 2022. Scenarierna syftar till att tillhandahålla en kvantitativ grund för att planera investeringar i infrastruktur och ge insikter i hur ett integrerat energisystem ska utvecklas, samtidigt som de förblir neutrala både i fråga om teknik och energibärare. I Sverige har vi ännu ej inlett ett motsvarande, sektorsintegrerat planeringsarbete.

Skyndsam nationell planering är ett viktigt nästa steg
Som systembalansansvarig (Transmission System Operator) för det svenska stamnätet för gas har Nordion Energi en viktig uppgift i att bidra till den hållbara omställningen och investera i system som är öppna för alla parter på marknaden. Med viktiga insikter från Energimyndighetens vätgasstrategi behöver Sverige nu skyndsamt börja samplanera el- och vätgasinfrastrukturen på nationell nivå. De svenska strategierna behöver även utvecklas i samklang med EU:s högt uppsatta målsättningar.

För mer information, kontakta:

Kommunikationschef Saila Horttanainen
Tel:+46706227606
E-post: saila.horttanainen@nordionenergi.se

För det krävs snabba åtgärder för att nå EU:s ambitiösa klimatmål och önskad utbyggnad av vätgas. Därför föreslår rapporten sju punkter som bör ingå i en initial lagstiftning och också hur den europeiska infrastrukturen för vätgas kan finansieras där investeringsbehov, investerarperspektiv och perspektiv från olika länder beskrivs.

- Vätgasen kommer att bli väldigt viktig i det framtida energisystemet om vi ska uppnå de satta klimatmålen i Europa och Sverige, säger Hans Kreisel, VD på Nordion Energi. Och för att stimulera investeringar och kunna påbörja implementeringen av den infrastruktur som behövs så är behovet av lagstiftning och reglering avgörande.

År 2030 kommer den föreslagna vätgasinfrastrukturen till stor del att bestå av regionala nätverk av vilka över 64% är omgjorda rörledningar och uppgår till mer än 9 100 km i alla nio Gas for Climate länder. De investeringar som behövs för att utveckla denna infrastruktur fram till 2030 uppgår till cirka 11 miljarder euro. Dessa investeringar kommer att utgöra ett viktigt första steg mot en europeisk marknad för flytande vätgas. Gasinfrastrukturföretag och finansiärer är redo att investera i vätgas- och vätgasinfrastruktur och pekar på behovet av tydlig lagstiftning. Europeisk lagstiftning och lokala regeringar spelar en viktig roll i att möjliggöra infrastrukturen för vätgas. Att sätta tydliga mål och tidslinjer och införa policys för att uppfylla dessa är viktiga steg för att komma vidare.

Gas for Climate stöder EU:s ambition att skapa en gränsöverskridande vätgasmarknad och förutser en stegvis införd lagstiftning för att uppnå detta. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för EU, medlemsländerna och transmissionsnätsoperatörerna att påbörja arbetet med hjälp av ett inledande ramverk för lagstiftning. I linje med hur naturgas regleras i EU idag, ser Gas for Climate att reglerade tariffer och tredjepartsåtkomst som täcker både nya och återanvända vätgasledningar är en del av en framtid där systemansvariga kommer att fungera som reglerade monopol på en mogen marknad.

Denna rapport ger information om Europeiska kommissionens offentliga samråd om gasmarknader och omarbetningen av EU: s regler om marknadstillträde.

Läs policydokumentet i sin helhet här: https://gasforclimate2050.eu/wp-content/uploads/2021/06/Gas-for-Climate-Priorities-for-the-EU-hydrogen-legislation-24-June-2021-2.pdf

I rapporten konstateras också att Sverige kan bli självförsörjande på vätgas och att produktionen av vätgas kommer att kunna ha sitt centrum i elområde 2. Därifrån kan den kostnadseffektivt transporteras till regioner där det bland annat finns industrier för vilka vätgasen är avgörande för att nå fossilfrihet.

Vätgasen, men också biogasen, har en betydligt större roll i det framtida energisystemet. En av styrkorna med gasen är att den, i stor skala och över längre avstånd, är betydligt billigare att transportera än el. Transportkostnaden för gas uppskattas i tidigare studier[1] till 2-4 gånger lägre än för el.

Det är samhällsekonomiskt intressant att investera i infrastruktur för vätgas. Rapporten ökar också insikten om hur central vätgasinfrastrukturen är både för att nå klimatmålen och för att få ett energisystem i balans, säger Hans Kreisel, VD för Nordion Energi.

Det kommer att finnas tydliga synergier mellan vätgasinfrastrukturen och befintliga och framtida elnät. Vätgasproduktion kan exempelvis utnyttja billig elproduktion och avlasta flaskhalsar i elnätet.

En omfattande utbyggnad av vätgasinfrastruktur kräver flera åtgärder

Studien visar att elbehovet i Sverige kommer att nästintill fördubblas till 240-250 TWh till 2045, varav en stor del används för att producera och tillgodose landets uppskattade vätgasbehov (50-68 TWh). Utbyggnaden av både el- och vätgasnät behöver därför samplaneras och optimeras utifrån kundernas behov i olika delar av landet.

Utbyggnaden av vätgasinfrastruktur kommer utgå från flera regionala, industriella kluster och deras vätgasbehov, med en central nod i elområde 2 med minst 40% av produktionen. Nätet kommer sedan att kunna byggas ihop utifrån dessa kluster till ett mer sammanhållet nationellt vätgasnät.

Viktiga åtgärder nu är att på nationell nivå börja samplanera el- och gasinfrastrukturen, så kallad sektorkoppling, och att börja förbereda för en modell som skapar samhällsnytta genom att vara öppet för alla som vill ansluta sig. Vidare bör vätgasnäten vara reglerade, precis som elnäten, säger Hans Kreisel.

Det är också nödvändigt att sätta tydliga mål och att ta fram strategier för vätgas, havsbaserad vindkraft och biogas. De svenska strategierna bör utvecklas i samklang med EU:s mål kring dessa tekniker och energibärare, menar rapportförfattarna.

Efterfrågan på biogas väntas öka

Det befintliga gasnätet i sydvästra Sverige, som idag används för transport av natur- och biogas, är redan idag dimensionerat för att långsiktigt klara av en ökad efterfrågan på biogas i regionen. Andelen biogas i systemet ökar för varje år och utgör idag 30% av den handlade gasen. Målet är 100% grön gas. Detta nät kommer alltså att användas för distribution av biogas och för vätgas byggs helt ny infrastruktur.

För att läsa rapporten i sin helhet, besök: https://energiforsk.se/program/vatgasens-roll-i-energi-och-klimatomstallningen/rapporter/the-role-of-gas-and-gas-infrastructure-in-swedish-decarbonisation-pathways-2021-788/

För mer information eller frågor, kontakta:
Matilda Danielsson, Kommunikation Nordion Energi
Mail: matilda.danielsson@nordionenergi.se
Tel: 073 842 91 90

[1]European Hydrogen Backbone: Analysing future demand, supply, and transport of hydrogen. Gas for Climate. Juni 2021. https://gasforclimate2050.eu/wp-content/uploads/2021/06/EHB_Analysing-the-future-demand-supply-and-transport-of-hydrogen_June-2021.pdf

"Vår ambition är att skapa ett flexibelt energisystem rustat för framtiden."

Det säger Nordion Energis VD Hans Kreisel i koncernens andra hållbarhetsredovisning. Redovisningen sammanfattar hållbarhetsarbetet under verksamhetsåret 2020 och utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten och har upprättats i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards nivå Core.

Det är särskilt glädjande att andelen biogas i vårt nät fortsätter att öka för fjärde året i rad, andelen uppgick under året till drygt 25 procent.

Arbetet med att minska våra totala klimatpåverkande utsläpp gav också resultat. Metangasutsläpp minskade under 2020 med 11% jämfört med det nya basåret 2019. Också de totala utsläppen av växthusgaser minskade med 12% år 2020 jämfört med 2019.

Det ständiga arbetet för en säker arbetsmiljö har gett resultatpositiva effekter. 2020 var fortsatt ett år helt utan allvarliga personskador.

Läs mer om vårt hållbarhetsarbete och rapporten i sin helhet här.

Fjärrvärme och stadsnät följer med till Solör Bioenergi, medan energiinfrastrukturbolaget Nordion Energi fortsätter att driva verksamheten inom elnät. Det är också elnätsverksamheten som behåller namnet Falbygdens Energi.

17 000 kunder i Falköping med omnejd får idag sin el via Falbygdens Energi. En stor del av elen kommer redan idag från vindkraft, och investeringarna i nätet har fokus på att förbereda för alltmer förnyelsebar elproduktion som vind och sol. Företaget har 30 medarbetare och omsätter drygt 150 miljoner kronor inom elnätsverksamheten.

Infrastruktur spelar en avgörande roll i energiomställningen nu när allt fler kunder ställer om till förnybart. Förvärvet av Falbygdens Energi är ytterligare ett steg på vägen för att kunna vara en drivande aktör i omställningen, säger Hans Kreisel, VD i Nordion Energi.

Genom förvärvet av Falbygdens Energi breddar Nordion Energi sitt erbjudande till att nu också omfatta distribution av el. Koncernen består sedan tidigare av Weum, landets största gasdistributör och Swedegas, som äger och driver stamnätet för gas i sydvästra Sverige.

Nordion Energi har 40 000 kunder inom industri, företag, energibolag, kommersiella fastigheter och privata hushåll. Målet är att driva energiomställningen mot ett samhälle med 100% grön energi. Nordion Energi har cirka 110 anställda och omsätter 810 miljoner kronor.

Läs mer om Falbygdens Energi här.

CinfraCap är ett unikt samverkansprojekt mellan Göteborg Energi, Nordion Energi, Preem, St1, Renova och Göteborgs Hamn AB. Projektet har fokus på själva transporten av infångad koldioxid från respektive verksamhet ner till hamnen, hur den kan göras både kostnadseffektivt och klimatsmart. I förstudien, som projektet tagit fram med hjälp av COWI, presenteras möjligheterna till en gemensam logistik- och infrastrukturlösning. Här finns förslag på hur infångad koldioxid lämpligast samlas in, hur mellanförvaring ska ske innan lastning, vilka tillstånd som måste fram och vilka risker som finns. Det finns även förslag på affärsmodell, som kan vara till stor hjälp för liknande projekt på andra orter i Sverige.

Projektet har potential att - bara från parternas anläggningar - kunna lagra cirka 2 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar 75 procent av utsläppen från inrikes transporter i Västra Götalandsregionen. Infrastrukturen är dessutom tänkt att vara öppen för alla via tredjepartsanslutning vilket ger ytterligare potential för mängden hanterad koldioxid per år.

Det finns stora fördelar med att samarbeta för att bygga infrastruktur för koldioxid men projektet blir kostsamt att genomföra. Därför krävs stöd från stat och myndigheter samt ekonomiska incitament för att säkra investeringar.

Slutrapporten har skickats till Energimyndigheten, som genom sin klimatsatsning Industriklivet finansierat halva kostnaden av projektet, och finns därmed tillgänglig för alla som vill ta del av den. Parterna kommer nu att fortsätta diskussionerna kring samarbetet för att se på möjligheterna till en realisering. Detta omfattar då, utöver teknik, bland annat kommersiella förutsättningar liksom nödvändiga regelverk som omgärdar CCS/Bio-CCS.

För att läsa pressmeddelandet i sin helhet, klicka här.

Idag presenterar European Hydrogen Backbone-initiativet (EHB) en uppdaterad version av sin vision för en dedikerad infrastruktur för vätgastransport i hela Europa. Koncernen föreslår ett vätgasnät på 39 700 km fram till 2040, med en förväntad ytterligare tillväxt efter 2040. Detta nät förbinder 21 europeiska länder. Visionen som lanserades idag följer EHB-rapporten som publicerades i juli 2020 och skapade uppmärksamhet i hela Europa. Rapporten beskrev ett nätverk på 23 000 km som täcker tio länder.

- Genom en gemensam europeisk vision, som stöttar genomförandet av EU:s vätgasstrategi, visar vi hur vi kan bygga ihop energisystemet för en snabbare dekarbonisering, säger Hans Kreisel, VD Nordion Energi. – I Sverige har vi till exempel industrier inom stål- och gruvnäringen där vätgasen blir avgörande för omställningen.

Två tredjedelar återanvända rörledningar
Ungefär 69 procent av det föreslagna vätgasnätet består av återanvända befintliga naturgasnät. De återstående 31 procenten nybyggda rörledningar behövs för att ansluta nya användare och finns i länder som har små gasnät idag men som har ett stort förväntat framtida behov och utbud av vätgas.

Lägre investeringskostnader per kilometer rörledning
Det stamnät på närmare 40 000 km som man förutser år 2040 kräver en uppskattad total investering på 43-81 miljarder euro. Investeringen per kilometer rörledning är lägre jämfört med förra årets EHB-rapport eftersom den endast inkluderade kostnadsuppskattningar för rörledningar med en diameter på 48 tum, medan denna rapport tar hänsyn till att en stor del av dagens naturgasinfrastruktur och morgondagens vätgasinfrastruktur består av mindre rörledningar (i omkrets). Mindre rörledningar är billigare att återanvända samtidigt som de medför något högre transportkostnader per kilometer. Att transportera väte över 1 000 km skulle i genomsnitt kosta 0,11-0,21 euro per kg vätgas, vilket skulle göra EHB till ett kostnadseffektivt alternativ för långa vätgastransporter.

Stabilt regelverk krävs
De kartor för vätgasinfrastruktur för år 2030, 2035 och 2040 som publiceras idag återspeglar visionen från 23 europeiska ägare av gastransmissionsnät, baserat på deras analys av hur infrastrukturen kan utvecklas för att uppnå målen för minskade koldioxidutsläpp. Det är viktigt att betona att transportvägarna för vätgas och tidslinjerna i kartorna inte är definitivt. Den slutliga utformningen av stamnätet och tidsplanen beror på marknadsvillkoren för vätgas och naturgas och skapandet av ett stabilt regelverk.

Utveckling av vätgasinfrastruktur i Sverige - vision
Det svenska klimatmålet är att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. De koldioxidminskningsinsatser som är nödvändiga för att uppnå detta mål är många, och det visionära och ambitiösa scenariot med ett dedikerat vätgastillägg stöder inte bara detta mål, utan gör också hela energisystemet mer robust. Stamnätet för vätgas skulle hjälpa till att överföra energi från norr till söder och skapa ett hållbart, flexibelt och balanserat energisystem.
I slutet av 2020-talet skulle det svenska stamnätet växa fram i kustområdet i sydvästra delen av landet med en koppling till det danska nätet. Industrier inom kemi och petrokemi som ligger i närheten av stamnätet blir pådrivande för vätgasbehovet. Och med tanke på avsaknaden av en parallell ledningsinfrastruktur måste dedikerade vätgasledningar byggas till.
Med hänsyn till Sveriges geografi, terräng och placering av industrikluster börjar det alltså att växa fram ett nät av vätgaskluster, som så småningom kommer att anslutas via regionala nät.
År 2030 förväntas en betydande användning av vätgas i industrier och det totala energibehovet skulle kräva en stor uppskalning av förnybara energikällor och överföringslösningar. Stora landbaserade vindkraftparker, huvudsakligen belägna i glest befolkade områden, och havsbaserade vindkraftparker växer fram över hela landet. Det södra stamnätet sträcker sig norrut inte långt från Stockholmsregionen och knyter samman industrier och städer i södra och mellersta Sverige. I de nordligaste delarna av Sverige bildas ytterligare ett stamnät som är kopplat till det finska stamnätet. Gruv- och stålindustrin, som befinner sig i en omställningsfas, blir de främsta drivkrafterna bakom vätgasbehovet i de nordligaste delarna av landet.
2035 kopplas sedan det södra och det norra stamnätet ihop och bildar en vätekorridor över hela landet, som förbinder stamnäten i Danmark, Sverige och Finland med det europeiska stamnätet för vätgas. Ett nytt nät för transmission av energi från norr till söder skulle bli verklighet. En havsbaserad förbindelse över Bottenviken via en energiö vore en annan möjlig sammankoppling mellan Sverige och Finland.
År 2040 skulle en andra sammankoppling (havsbaserad) från Danmark kunna uppstå via Kattegat, som skulle bli den fjärde möjliga sammankopplingen mot Sverige.

Ladda ner rapporten i sin helhet här: www.europeanhydrogenbackbone.eu

- För Nordion Energis del innebär affären att vi fortsätter att bygga en energikoncern med ett hållbart och flexibelt erbjudande, rustat för framtiden. Vi ser fram emot att utveckla verksamheten inom elnät i Falköping med omnejd och vara en stark partner till våra kunder, säger Hans Kreisel, VD på Nordion Energi.

Nordion Energi äger sedan januari 2021 Falbygdens Energi som levererar el, värme och bredband till kunder i och runt Falköping. Företaget jobbar aktivt med att öka förnybar energi i infrastrukturen, där elnätet är en viktig del. Elnätsverksamheten, som är reglerad, kommer framöver att fortsätta drivas av Nordion Energi under varumärket Falbygdens Energi medan resterande verksamheter (fjärrvärme och stadsnät) tas över av Solör Bioenergi. Solör och Nordion kommer framöver att ha ett nära samarbete där båda parter värnar om en god samverkan, med kunden i fokus.

Verksamhetsförändringen i Falbygdens Energi kommer i nuläget inte att påverka företagets kunder, men på sikt innebär det att vissa kommer att ha avtal med två olika aktörer och få fakturor från respektive leverantör.

Läs mer om Falbygdens Energi här: https://falbygdensenergi.se/

Vid frågor, kontakta Saila Horttanainen, chef Kommunikation och Hållbarhet, Nordion Energi.

Mail: saila.horttanainen@nordionenergi.se
Tel: +46 70 622 76 06

- Falbygdens Energi är ett välskött företag med ett starkt regionalt erbjudande. De har ett tydligt hållbarhetsfokus och starka relationer till sina kunder vilket vi värderar högt, säger Hans Kreisel, vd på Nordion Energi. - Vi är också glada över att redan ett år efter bildandet av Nordion Energi ha kunnat genomföra vårt första förvärv.

Falbygdens Energi levererar el, värme och bredband till kunder i Falköping med omnejd. Mycket vindkraft är anslutet till elnätet och företaget investerar kontinuerligt för att förbereda för mer förnyelsebar elproduktion som vind och sol. Falbygdens Energi har 50 medarbetare och omsätter 220 miljoner SEK.

- Nordion Energi och Falbygdens Energi delar ambitionen att hjälpa våra kunder att nå sina miljö- och klimatmål. Och vi jobbar båda aktivt med att det ska bli mer förnybar energi i vår infrastruktur, säger Hans Kreisel.

Nordion Energi bildades 2020 med ett tydligt syfte; att vara med och driva omställningen mot 100% grön energi. I koncernen ingår sedan tidigare Swedegas som äger och driver stamnätet för gas, och Weum, som är landets största distributionsnät för gas.

Läs mer om Falbygdens Energi här: https://falbygdensenergi.se/

Vid förfrågningar, kontakta Saila Horttanainen, chef Kommunikation och Hållbarhet, Nordion Energi. Mail: saila.horttanainen@nordionenergi.se
Tel: +46 70 622 76 06

Nordion Energi är en del av Gas for Climate som idag publicerar ett policydokument som ger en analysbaserad motivering till varför ett mål på elva procent förnybar gas är nödvändigt för att uppfylla EU:s ambition att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till år 2030. Policydokumentet följer förra årets rapport Gas Decarbonisation Pathways 2020-2050 från Gas for Climate, som visar att det krävs ytterligare politiska åtgärder för att öka tillgången på biogas, grön och blå vätgas som alla behövs för att möte EU:s satta klimatmål. Policydokument som publiceras idag fokuserar på biogas och grön vätgas och visar behovet av ytterligare incitament i jämförelse med de incitament som krävs för att möjliggöra uppskalningen av blå vätgas.

Förnybar gas, både vätgas och biogas, kommer att bli oerhört viktig i samhällets omställning till grön energi. Ett konkret mål för förnybar gas är därför ett viktigt verktyg, kanske till och med avgörande, för att Europa ska nå sina klimatmål, säger Hans Kreisel, VD på Nordion Energi. I Sverige har vi redan idag över 30 procent biogas i vårt system och vi ska såklart se till att biogasens betydelse fortsätter att öka. När det gäller vätgasen är den topp-prioriterad efter att EU-kommissionen lanserat en offensiv vätgasstrategi som kraftfullt kommer att påskynda omställningen.

För att säkerställa en konsekvent marknadsökning av grön vätgas och biogas inom EU stöds det planerade målet på elva procent av två delmål, där minst åtta procent av den gas som förbrukas i EU 2030 bör vara biogas och minst tre procent bör vara grön vätgas. Delmålen avspeglar att biogasen idag är kommersiellt tillgängligt och skalbar på ett hållbart sätt. Även grön vätgas bör öka under 2020-talet. Målet på tre procent grön vätgas är i linje med EU-kommissionens mål på minst 40 GW elektrolyskapacitet i EU. Ett bindande mål för förnybar gas bidrar till att minska produktionskostnaderna för biogas och grön vätgas under 2020-talet, samtidigt som det långsiktigt bidrar till att uppnå de europeiska målen för minskade koldioxidutsläpp till lägsta samhällskostnader. Gas for Climate förutser att ett EU-omfattande mål för förnybar gas skulle översättas till särskilda nationella mål, också för Sverige.

Policydokumentet om förnybar gas är det första i en serie som ges ut under 2021. Gas for Climate genomför för närvarande nya aktiviteter, bland annat inrättandet av en europeisk biometanallians och en ny analys av vätgasbehovet.

Gas for Climate expanderar och utser ny ordförande

Den grekiska transmissionsnätsoperatören DESFA har anslutit sig till konsortiet för att stödja Gas for Climates vision och ambitioner för 2021. Gas for Climate har nu medlemmar från nio EU-länder. Gas for Climates nya ordförande Marie-Claire Aoun, chef för Institutional Relations på Teréga, betonar: ”Jag är tacksam över att DESFA ansluter sig till Gas for Climate i början av ett avgörande år för förnybara gaser och gaser med låga koldioxidutsläpp i EU. Under den här dynamiska perioden är jag hedrad över att vara ordförande för Gas for Climate. Vi kommer att fortsätta ge förslag och analyser för att uppnå koldioxidneutralitet i EU 2050 till lägsta möjliga kostnad för samhället.”

Ladda ned policydokumentet här.

För övriga studier från Gas for Climate, se www.gasorclimate2050.eu.

Upplysningar till media

Gas for Climate startade år 2017 för att analysera och skapa medvetenhet om vikten av förnybar och koldioxidsnål gas i framtidens energisystem i enlighet med Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturökningen till under 2 grader. För att klara detta måste hela ekonomin vara koldioxidfri (noll nettoutsläpp) i mitten 2000-talet.

Gas for Climate består av elva ledande gastransportföretag i Europa (DESFA, Enagás, Energinet, Fluxys Belgium, Gasunie, GRTgaz, ONTRAS, OGE, Snam, Swedegas and Teréga) och två branschorganisationer inom förnybar (European Biogas Association and Consorzio Italiano Biogas). Verkställande Direktörer för de 13 medlemmarna är: Piero Gattoni (Consorzio Italiano Biogas), Nicola Battilana (DESFA), Harm Grobrügge (European Biogas Association), Marcelino Oreja Arburúa (Enagás), Torben Brabo (Energinet), Pascal De Buck (Fluxys), Han Fennema (Gasunie), Thierry Trouvé (GRTgaz), Ralph Bahke (ONTRAS), Jörg Bergmann (OGE), Marco Alverà (Snam), Hans Kreisel (Swedegas, en del av Nordion Energi), Dominique Mockly (Teréga).

Policydokumentet för förnybar gas är det första i en serie som tas fram av Guidehouse. Förnybar gas är all gas som produceras av förnybara källor. Detta inkluderar biogas i form av uppgraderad biogas som produceras genom anaerob rötning av biomassa från jordbruk och organiskt avfall, biogas som produceras genom termisk förgasning av trärester, vätgas som produceras av förnybar el eller biometan och syntetisk metangas som produceras av förnybar vätgas.

Förnybara gaser har olika roller i systemet och i ekonomin eftersom de ger lagringsbar och driftklar förnybar energi, värme till byggnader som har gasnätsanslutning, högtemperaturvärme och råvaror i energiintensiva industrier samt bränslen för tunga och långa vägtransporter, sjöfart och flyg. De skapar också framtidssäkra jobb och främjar landsbygdsekonomier. Vätgas har fått förnyad och snabbt växande uppmärksamhet i Europa och runt om i världen. År 2020 publicerade EU-kommissionen och sex medlemsstater vätgasstrategier som understryker vätgasens betydelse för långsiktig minskning av koldioxidutsläppen. Biogas kan ge omedelbara växthusgasbesparingar och ett mer cirkulärt energisystem. Den produceras med en beprövad och marknadsklar teknik som är medför få tekniska risker. Biogas har flera fördelar, framför allt att den är fullständigt kompatibel med det befintliga gasnätet.

EU:s mål för förnybar energi anges i direktivet om förnybar energi (RED-direktivet). Det bästa vore därför att inkludera det föreslagna målet om elva procent förnybar gas och

I förslaget till nationell vätgasstrategi instämmer Hans Kreisel i slutsatserna om bl a prioriterade politikområden, behovet av en utbyggd och planerad vätgasintrastruktur och att biogasen har en roll i produktionen av vätgas. Däremot ser Nordion Energi att en nationell vätgasstrategi i högre grad behöver ta hänsyn till dagens klimatutmaningar, möjligheterna att snabbt reducera koldioxidutsläpp med t ex CCS-teknik samt det omfattande arbete som sker på EU-nivå. Detta för att Sverige ska få en snabbare klimatomställningen och en bättre finansierad vätgasutbyggnad. Resonemanget utvecklas i företagets yttrande nedan.

Läs också mer om nationell vätgasstrategi här.

Särskilt yttrande – Fossilfritt Sveriges förslag till vätgasstrategi

Sverige har som målsättning att ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Fossilfritt Sverige har tagit fram en strategi för hur vätgas kan påskynda energiomställningen till ett fossilfritt samhälle och vilken politik som behövs för att främja vätgasutvecklingen. Som ägare av det svenska stamnätet för gas planerar Nordion Energi stora investeringar för att möjliggöra att vätgas får en betydande roll i den svenska energiomställningen. Jag välkomnar därför både Fossilfritt Sveriges förslag till strategi och slutsatsen att vätgasen har en viktig roll i Sveriges hållbara omställning.

I likhet med strategin från Fossilfritt Sverige driver Nordion Energi på för en snabbare energiomställning och instämmer i slutsatsen att en påskyndad utbyggnad av gasinfrastruktur kommer krävas för en ökad vätgasproduktion i Sverige. Däremot är jag bekymrad över att vätgasstrategin inte tar tillräcklig hänsyn till dagens klimatutmaningar, möjligheterna att snabbt reducera koldioxidutsläpp samt det omfattande arbete som sker på EU-nivå, vilket sammantaget riskerar att leda till att Sverige får en långsammare och sämre finansierad vätgasutbyggnad med en långsammare omställning som följd.

Det är avgörande för svensk konkurrenskraft att denna strategi stödjer den svenska industrins omställning från nuvarande energibalans till en förnyelsebar energiförsörjning. Därför behöver argumentationen fördjupas inom ett antal områden.

Inför det fortsatta arbetet med att ta fram en nationell strategi för Sverige lämnar jag därför följande särskilda yttrande till Fossilfritt Sveriges förslag till vätgasstrategi:

EU premierar en snabbare uppbyggnad av vätgasproduktion

I EU:s Hydrogen Strategy konstaterar EU-kommissionen att helt förnybar produktion av vätgas kommer ta allt för lång tid att implementera för att klimatmålen ska nås. Därför kommer produktion av vätgas genom s.k. low-carbon production som t.ex. CCS (Carbon Capture and Storage, en teknik där koldioxid fångas in) eller el producerad av kärnkraft, stödjas parallellt med att helt förnybar produktion skalas upp. Vätgasstrategin från Fossilfritt Sverige, däremot, slår fast att vätgas som produceras med CCS-teknik inte ska få stöd i framtida regleringar och stödsystem.

Stöd för CCS skulle påskynda dekarboniseringen av nuvarande vätgasproduktion inom kemi- och petrokemiindustrierna och ge dem samma konkurrenskraft som ges i övriga europeiska länder. I Fossilfritt Sveriges strategi konstateras att det redan idag planeras vätgasprojekt som tillsammans kräver ytterligare 65 TWh el. Jag delar därför strategins uppfattning att vore ett misstag att inte dessutompremiera vätgasproduktion med hjälp av kärnkraftsbaserad el.

Jag menar också att det finns anledning för en svensk vätgasstrategi att bemöta EU:s pågående arbete med att ta fram en taxonomi för hållbara investeringar. Taxonomin klassificerar CCS-teknologin som hållbar och det vore negativt för den svenska industrin om den inte kan ta del av de stora investeringar som skall allokeras till omställningen. CCS är viktigt för utbyggnaden av vätgas men också för andra branscher, såsom avfallsförbränning och cementindustrin.

Helhetsperspektiv på infrastrukturutveckling bör beaktas

Strategin som Fossilfritt Sverige har tagit fram tillsammans med näringslivet ger många goda exempel på pågående projekt som helt eller delvis är beroende av en kraftigt ökad vätgasproduktion.

Vätgasproduktion genom biogas är en effektiv och grön produktions-metod, mer energisnål än elektrolys. Vätgasstrategin rekommenderar att Svenska Kraftnät ska ta fram en elnätsplan för att tillgodose energi-behovet för vätgasproduktion. På samma sätt anser jag att det behövs ett uppdrag att ta fram en gemensam sektorövergripande plan för de båda stamnäten för gas och el. Elnätet kommer att behöva kompletteras med en kraftfull utbyggnad av biogasen, för att både lösa dagens kapacitets-utmaningar och möjliggöra en framtida vätgasproduktion.

En fossilfri svensk elmix?

Sverige har utan tvekan en av världens bästa produktionsmixar i sitt elsystem. I systemet mäts och redovisas för närvarande den miljöpåverkan, i form av CO2/kWh, som produktionsmixen har. I vätgasstrategin används istället uttrycket ”fossilfri” om den svenska elmixen. I strategin likställs sålunda i stora delar vätgas som produceras med kärnkraftsel med förnyelsebar el och utesluter samtidigt sådana tekniker där CO2 fångas in. Strategin synes sträva efter att ge intrycket av att produktionen av den el som ingår i den svenska elmixen är koldioxidneutral. Om ett sådant förhållningssätt skall kunna antas måste Sverige, enligt min mening, se över lagstiftningarna* på området.

Om en kund inte specifikt köper ursprungsgarantier för den el den förbrukar beräknas

-Uppdraget vi fick var att undersöka möjligheten för en optimerad logistik och mellanlagringskedja för att på sikt kunna transportera upp till två miljoner ton infångad koldioxid per år från anläggningars staketgränser till kajkant. För att klara detta krävs en fungerande infrastruktur på plats, där vi nu arbetar för fullt med att ta fram analyser, scenarion och uträkningar, säger Hesam Mortazavi, projektledare på COWI.

I veckan har man varit nere i Energihamnen i Göteborgs hamn för att undersöka potentiell lämplig plats för framtida mellanlagring samt eventuell förvätskning till flytande koldioxid.
-Vi har hittat ett kajnära läge som skulle kunna fungera. Vi har också varit runt i hamnen för att skapa oss en bild och fundera på hur nya rörgator kan tänkas dras ner till kajkant, säger Claes Rödén, Engineering Manager på Göteborgs Hamn AB.

Ekonomisk vinst
Tidigare erfarenhet visar att komplexa infrastrukturprojekt överlag tenderar att bli mycket dyra och finansiering ofta blir till en knäckfråga. Därför fokuserar man nu i förstudien på huruvida det går att optimera kostnaden för investering och energiförbrukning och vilket alternativ, enskild eller gemensam satsning, som skulle vara mest lämplig. Till mars 2021 ska detta vara klart och resultatet av förstudien för projekt CinfraCap ska presenteras.
– Oavsett vilken utgång vi får på resultatet så ser vi redan nu att vi kommer behöva rekommendera subventioner. Det är ett kostsamt projekt att genomföra och upprätthålla över tid. Det gäller att ha med både kostnad för investering i anläggning och för rör och inte heller glömma framtida driftskostnader. Dock ser vi en affärsmässig uppsida förknippat med att bolagen kan sälja utsläppsrätter i och med att de sänker sina CO₂-utsläpp när de använder CCS-teknik, säger Isabella Herstad-Norin, processansvarig för CinfraCap på COWI.

Fakta CinfraCap
CCS, CarbonCapture and Storage, ses idag som en viktig del i omställningen av det globala energisystemet och det pågår flera utvecklingsprojekt inom området. I CinfraCap vill parterna ta fram en optimal logistik- och infrastrukturlösning för CCS i en större, industriell skala. Samtidigt vill man se till att kopplingen till andra CCS-projekt säkerställs. Grundtanken är att kunna investera i ett system som också ska vara möjlig för fler aktörer att nyttja. CinfraCap kompletterar flera pågående forsknings- och demonstrationsprojekt, som till exempel projekt inom satsningen Klimatledande processindustri, Preem CCS och ZEROC, samt även NorthernLights, som är ett pågående fullskaleprojekt för lagring av koldioxid utanför norska västkusten.

CinfraCap är ett samverkansprojekt mellan NordionEnergi, Göteborg Energi,Renova, Göteborgs Hamn, Preem och St1.

Läs mer om CinfraCap här.

Fakta om CCS

CCS, CarbonCaptureStorage, innebär att koldioxid fångas in och görs till flytande form med hjälp av tryck och låg temperatur. Därefter kan den lagras säkert under mark och havsbotten och på så sätt minskar utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Fångas koldioxiden in från en biogen källa, så kallad BECCS, kan andelen koldioxid i atmosfären till och med sänkas.

Läs mer om CCS på Naturvårdsverkets hemsida.

En ny rapport publicerad av Gas for Climate-konsortiet presenterades idag. Denna rapport är en unik granskning av de aktuella marknaderna för biogas samt grön och blå vätgas i Europa*. Rapporten, som tagits fram av Guidehouse, beskriver viktiga marknadstrender och ger exempel på framträdande projekt.

Gasen har en central roll i omställningen av energisystemet. Det gäller i synnerhet efter EU kommissionens besked om behovet av omfattande satsningar på vätgas, men det handlar också om att se biogasens potential för att nå klimatmålen. Därför är det mycket glädjande att se att aktiviteten och initiativen ökar för att den förnybara gasen ska kunna växa på den europeiska marknaden, säger Hans Kreisel, VD på Nordion Energi. – Det ökade fokuset på infrastrukturens betydelse i utvecklandet av energisystemet är också väl underbyggt i rapporten.

Transporten av biogas i gasnätet ökade med 15 % bara under 2018, och 65 % av biogasen produceras med bioavfall och biorester som råvara. Biogasproduktionen ökar snabbt, samtidigt som produktionskostnaderna sjunker och inmatningen i gasnätet ökar. Flera vätgasprojekt beskrivs i rapporten som fokuserar på att: öka efterfrågan på vätgas inom nya industrisektorer, undersöka vätgasanvändningen för tunga transporter eller ersätta den grå vätgas som nu efterfrågas med alternativ som minskar koldioxidutsläppen.
Rapporten belyser också hur befintlig gasinfrastruktur i allt högre grad används för att transportera biogas och förbereds för transport av vätgas. Flera framträdande projekt fokuserar på att möjliggöra transport av förnybara gaser och gaser med lågt koldioxidinnehåll. Detta är viktigt eftersom det visar hur gasinfrastrukturen kan accelerera uppskalningen av vätgas och biogas.

Dessa nämnda framsteg skapar goda förutsättningar att uppnå EU:s mål för minskning av koldioxidutsläppen till 2030 och visar att industrin är redo att satsa på biogas och vätgas. Tydliga myndighetsbestämmelser skulle bidra till att påskynda den pågående utvecklingen och främja investeringar. I januari 2021 kommer Gas for Climate att publicera ett policydokument som förespråkar ett obligatoriskt mål för förnybar gas. Ett sådant mål skulle stärka de identifierade trenderna som är nödvändiga för en fortsatt minskning av koldioxidutsläppen i det europeiska energisystemet.

Läs den interaktiva rapporten Market State and Trends och ladda ned hela rapporten här: MSTreport.gasforclimate2050.eu

* Rapporten skiljer mellan grå, grön och blå vätgas. Grå vätgas produceras av naturgas och används i stor skala inom EU:s industrier idag. Blå vätgas tillför koldioxidavskiljning och lagring till den vätgasproduktion som baseras på naturgas. Grön vätgas produceras genom att vatten delas upp i väte och syre genom elektrolys, där förnybar el och vatten används som råvara. Grön vätgas kan också produceras genom ångreformering eller autoterm reformering av biogas.

Om rapporten

Gas for Climate skapades 2017 för att analysera och skapa medvetenhet om vikten av förnybar och koldioxidsnål gas i framtidens energisystem i enlighet med Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturökningen till under 2 grader. För att klara detta måste hela ekonomin vara koldioxidfri (noll nettoutsläpp) i mitten 2000-talet.

Gas for Climate-gruppen består av tio ledande europeiska gastransportföretag (Enagás, Energinet, Fluxys Belgium, Gasunie, GRTgaz, ONTRAS, OGE, Snam, Swedegas (en del av Nordion Energi) och Teréga) och två branschorganisationer inom förnybar gas (European Biogas Association och Consorzio Italiano Biogas).

Rapporten Market State and Trends är den första i en serie rapporter som tagits fram av Navigant, numera Guidehouse. Rapporten belyser viktiga trender relaterade till biogas, vätgas och gasinfrastrukturen mot bakgrund av nödvändig utveckling fram till 2030. Utveckling som

identifierats i scenariot Accelerated Decarbonisation Pathway och som publicerades av Gas for Climate i april 2020.[1]

Rapporten visar att viktiga trender inom implementering av biogas och grön och blå vätgas redan nu börjar utvecklas i rätt riktning för att uppnå målen för minskade koldioxidutsläpp år 2030 – vilket är i linje med analysen i den pathway-studie som gjordes tidigare i år. En ökad distribution av biogas och vätgas kommer också att skapa många arbetstillfällen, vilket analyserades i en rapport från Gas for Climate 2019[2].

På utbudssidan av biogas vidareutvecklas produktionsteknologin och avfallsströmmar vinner mark som råvara. Vätgastekniken ökar i omfattning och det görs framsteg i de inledande faserna av olika projekt. För båda gaserna måste processen fortfarande påskyndas för att öka den gränsöverskridande handeln och få ned produktionskostnaderna.

Viktiga sektorer som kommer att efterfråga biogas samt blå och grön vätgas under 2020-talet är industri, transport och bebyggda områden. Inledande undersökningar av alternativ till grå vätgas pågår inom raffinaderi- och kemiindustrin, samtidigt som det startas pilotprojekt och görs försök att implementera nya gröna vätgasprocesser inom järn- och stålsektorn. Inom tunga vägtransporter ökar användningen av bio-LNG (Liquified natural gas)/CNG (Compressed natural gas) och vätgas. Däremot befinner sig sjöfartsindustrin ännu i ett tidigt skede av omställning. En renoveringsvåg har startat inom bebyggda områden men mer behövs göras. Tidig användning av hybriduppvärmningsteknik möjliggör minskade koldioxidutsläpp.

European Clean Hydrogen Alliance har en nyckelroll i Europas energiomställning efter EU-kommissionens utspel om kraftfulla investeringar i vätgasen framåt. Ett viktigt initiativ där Nordion Energi tillsammans med nästan 600 andra aktörer inom näringsliv, politik och samhälle ska driva på utvecklingen.

Gasen är en avgörande pusselbit för att göra energiomställningen möjlig i Sverige och i Europa och för att nå målet om netto noll utsläpp, säger Hans Kreisel, VD på Nordion Energi. - Vi ser därför värdet av att vara en del av European Clean Hydrogen Alliance och driva på så att relevanta investeringar genomförs inom till exempel sektorkoppling.

För att bygga ut vätgassystemet krävs stora investeringar. Cirka 430 miljarder euro beräknas vara nödvändiga för att bygga en konkurrenskraftig europeisk marknad och för att Europa ska placera sig som världsledande inom området. European Clean Hydrogen Alliance är en viktig del i detta arbete.

Vätgasen beskrivs som en avgörande del i omställningen till ett emissionsfritt samhälle. Den är fri från koldioxidutsläpp, och erbjuder flera användningsområden: energilagring, drivmedel för tunga fordon, energi till energiintensiva industrier.

Om European Clean Hydrogen Alliance

European Clean Hydrogen Alliance bildades i mars år 2020 som en del av färdplanen för en hållbar ekonomi i Europa, den gröna given. Alliansen syftar till att accelerera utfasningen av fossila bränslen inom den europeiska industrin genom att implementera EU-kommissionens vätgasstrategi. Alliansen kommer också att verka för att få igång produktion och efterfrågan på vätgas samt att utbilda och engagera samhället i stort.

Läs mer om European Clean Hydrogen Alliance: https://ec.europa.eu/growth/industry/policy/european-clean-hydrogen-alliance_en

Biogasen är en viktig komponent i energiomställningen och bidrar också med andra samhällsnyttor. De sex första månaderna under 2020 visar en stabil ökning av andelen biogas i stamnätet, som ägs av Nordion Energi.

- Utvecklingen pekar på att allt fler väljer gröna energikällor. Gasnätet är en viktig del i Sveriges energiomställning och är det effektivaste sättet att transportera förnybar gas, säger Saila Horttanainen, chef Kommunikation och Hållbarhet på Nordion Energi. - Vi hoppas nu att de presenterade förslagen från Gasmarknadsutredningen kommer genomföras och bidra till att fler företag och industrier väljer biogas som ett led i att uppnå sina klimatmål.

Sedan mätningarna startade år 2016 har efterfrågan på biogas ökat stadigt. Andelen biogas ökar inte bara i stamnätet utan också i hela det västsvenska gasnätet (stamnätet samt distributionsnäten). 2019 var andelen biogas i det västsvenska nätet 26,2 % och för det första halvåret 2020 är den 32,2%. En utveckling som visar att biogasen är en viktig energikälla för flera aktörer i södra och västra Sverige.

Om Gasbarometern

Gasbarometern är ett verktyg för att kunna redovisa hur andelen biogas utvecklas i det svenska stamnätet för gas. Gasbarometern ger svar på hur stor andel av gasen som handlas är biogas och vilka sektorer som efterfrågar den – samtidigt som det blir en barometer på hur olika marknadsåtgärder och politiska beslut påverkar efterfrågan.

Gasbarometern genomförs tillsammans med de aktörer som handlar med gas i stamnätet: Göteborg Energi, Modity, E.ON, Ørsted och Axpo.

För mer information om Gasbarometern: https://www.swedegas.se/gas/biogas/Gasbarometern

- Jag är hedrad över att ha blivit tillfrågad att ingå i Elektrifieringskommissionen och känner ett stort ansvar för att bidra till en hållbar omställning av svensk transportsektor, säger Hans Kreisel, VD på Nordion Energi.

Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna för elektrifiering av tunga transporter samt sjöfart och flyg. Arbetet kommer genomföras tillsammans med näringsliv och andra berörda aktörer. Möjligheterna till elektrifiering via vätgas är också något som kommissionen kommer undersöka. Vätgasen bedöms få en framträdande roll i omställningen av transportsektorn, inte minst för sjöfarten och flyget. I somras presenterade EU-kommissionen en ny strategi för vätgas som en viktig nyckel för omställningen i Europa.

Syftet med kommissionens arbete är att bidra till att kraftigt minska utsläppen från tunga transporter, inklusive sjöfart och flyg. Elektrifieringskommissionen kommer att ledas av infrastrukturminister Tomas Eneroth och bestå av 16 ledamöter.

Nordion Energi ser fram emot att kunna bidra till kommissionens arbete tillsammans med övriga ledamöter, särskilt utifrån vätgasens roll i den gröna omställningen.

- Elektrifieringskommissionens arbete kommer ha stor betydelse för att skynda på den gröna omställningen. Precis som Eneroth lyfter fram kommer vätgasen behöva spela en viktig roll för att vi ska nå de uppsatta klimatmålen. Det gäller inte minst sjöfarten och flyget där sektorkoppling kan bidra till att skapa en fungerande infrastruktur. Sektorkoppling har också betydelse för att möta andra samhällsutmaningar, så som kapacitetsfrågan och industrins omställning, säger Hans Kreisel.

Arbetet inleds omgående och sträcker sig till och med den 31 december 2022. Kommissionen är rådgivande och ska bidra med utbyte av erfarenheter mellan regeringen, näringslivet och berörda aktörer.

För mer information se:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/regeringen-okar-tempot-i-elektrifieringsarbetet/